Shit va jag är taggad! Men så mycket som ska göras. Packlistan ska skrivas, allt ska packas, saker ska inhandlas, och jag ska längta!

Idag är det den 15 maj, och om exakt en månad är det den 15 juni. Dagen då allt händer!! Fenixpark!

Ska upp tidigt den morgonen, så vi är på plats i Vä tidigt.

En månad, fatta, EN YNKA MÅNAD. Kan inte tänka mig det!

Kommer ihåg dagen då vi kom dit för första gången. Jag och Sara åkte i vår bil med mamma och Iréne upp, och jag tror inte de fick vila sina öron i 2 minuter!

Vi var övertaggade, men självklart nervösa också. Komma till ett nytt ställe, nya kompisar och en häst man inte vet mycket, eller kanske ingenting alls om, och den skulle man rida 2 gånger om dagen under sitt läger. Klart som sjutton man var nervös, men redan första kvällen var all nervositet som bortblåst!

Vi fick snabbt nya vänner, som vi självklart har kontakt med fortfarande! Tyvärr bor Viola typ 3 timmar iväg med tåg, men Julia och Olivia bor en halvmil/mil här ifrån! Hur sjukt bra lixom?

Minns hur vi brukade stanna uppe till långt in på nätterna och prata, eller gå ner till hagen och mysa med hästarna efter lunchen. Hur vi på kvällarna spelade kort eller bara flummade omkring. Alla ridpassen såklart och min världsbästa lägerponny Mary E2, fuxsto, underbar!

Minns när vi en dag skulle hämta hästarna i hagen, och Mary kom och mötte mig medan alla andra hästar stod kvar och väntade på att bli hämtade. Minns att en av ledarna blev helt häpen, för så hade hon aldrig tidigare gjort med en lägerelev. Och hon gjorde det mer än en gång! Det var riktigt häftigt!

Saknar henne, saknar Fenix, saknar allt. Hur vi badade med hästarna, långa galoppsträckor i skogen, hur jag satte mitt personliga rekord gång på gång i hoppning utan minsta oro, eller dressyrpassen som gick så himla bra!

Ja, saknar ALLT som går att sakna, maten, kvällsaktiviteterna, när vi dansade kycklingdansen på loftet, voltigeträningen och ALLT.

Tårarna rann sista gången man hoppade av, sadlade och tränsade av en sista gång, tog ut alla knopparna i manen, borstade noga en sista gång, sa hejdå och gick till bilen utan att vända mig om... Det var som att lämna iväg en nyfunnen bit av sig själv, på 5 dagar...?!?!

En månad, smaka på orden.. En månad, 31 dagar, 15e till 15e, en månad. Jag är mer taggad än någonsin tidigare!

Erkänn att huvudbilden av oss 2 är riktigt charmig !