Calle gick såå bra idag. Jobbade enbart i skritt, men han gick super.duper.jätte.dunder.bra! Han trampade under sig och sökte sig hela tiden neråt och letade efter stödet i handen. Han lyssnade på små små skänklar och hjälper, och det kändes verkligen som att det var VI. Inte han... och jag. Utan VI. Första gången han engagerar sig så mycket i skritten, och det var riktigt roligt!